Konsumentprisindex (KPI)
KPI, eller Konsumentprisindex, är en central ekonomisk indikator som mäter förändringarna i genomsnittliga priser på varor och tjänster som konsumeras av hushåll. Detta mått är av stor betydelse för att bedöma inflationens påverkan på ekonomin och prisutvecklingen över tid.
För att beräkna KPI jämförs priset på en förutbestämd varukorg som representerar olika varor och tjänster som vanligtvis konsumeras av hushåll. Denna varukorg inkluderar varor som livsmedel, bostadskostnader, transport, hälsovård och andra grundläggande behov.
Genom att regelbundet mäta förändringarna i priserna på dessa varor och tjänster kan man få en uppfattning om inflationen, det vill säga den procentuella förändringen i genomsnittliga konsumentpriser över tid. En ökning i KPI indikerar inflation, medan en minskning signalerar deflation.
KPI används av centralbanker och regeringar för att övervaka den ekonomiska stabiliteten och som underlag för att fatta beslut om ekonomisk politik, inklusive räntesättning. Det är ett viktigt verktyg för att förstå och reagera på förändringar i köpkraften och ekonomins övergripande hälsa.
Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF)
KPIF, eller Konsumentprisindex med fast ränta, har blivit den formella målvariabeln för Riksbankens inflationsmål sedan 2017. Innan dess användes KPI som målvariabel främst på grund av dess allmänna kännedom i Sverige när det gällde att mäta inflationsutvecklingen. Under flera år innan 2017 var dock KPIF i praktiken Riksbankens operativa målvariabel.
Beräkningen av KPIF sker med samma data och på samma sätt som för KPI. Skillnaden ligger i att effekten av förändrade räntesatser på hushållens bostadslån tas bort från KPIF. Med andra ord påverkas inte KPIF direkt av förändrade räntesatser på hushållens bostadslån, vilket ger en renare bild av den underliggande inflationstakten. Detta gör KPIF till en mer specifik och justerad målvariabel för att bedöma inflationen och dess påverkan på ekonomin.
Varför KPIF istället för KPI?
Skillnaden mellan KPI (Konsumentprisindex) och KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) ligger i hur de påverkas av förändringar i hushållens boräntor. KPIF är utformat för att inte direkt påverkas av dessa förändringar och ger därmed en mer ren och korrekt bild av den underliggande inflationstakten.
Riksbankens penningpolitik spelar en central roll i att påverka ekonomin genom förändringar i Riksbankens styrränta. Denna påverkan sker genom att höja eller sänka styrräntan, vilket i sin tur påverkar efterfrågan i ekonomin och gradvis får effekter på inflationen. Dock påverkar förändringar av styrräntan också direkt eller indirekt hushållens boräntor, vilket i sin tur påverkar KPI, eftersom boendekostnaderna förändras för hushållen. Detta skapar en övergående effekt och ger en missvisande bild av hur Riksbanken påverkar inflationen. Denna tillfälliga effekt på KPI, till exempel vid en räntehöjning, är dessutom motsatt den långsiktiga effekten på inflationen.
Mot bakgrund av dessa överväganden anser Riksbanken att det är mer ändamålsenligt att använda KPIF när beslut om penningpolitik fattas för att stabilisera inflationen vid det övergripande målet på 2 procent. Riksbanken kompletterar även analysen med andra inflationsmått, men det är KPIF som utgör det primära målet för att bedöma och informera beslutsfattningen kring penningpolitiken.
Läs gärna mer om KPI och KPIF på Riksbanken.
Tim, med en civilekonomexamen, har ett starkt intresse för ekonomi och finans. Som innehållsansvarig ser han till att Lånefakta alltid erbjuder korrekt och aktuell information.